Informationskanalernas betydelse för förtroendet för regeringar och myndigheter under Covid-19-pandemin i Italien, Spanien och Storbritannien

Den här artikeln är en del av Forskningsbrevet.

Flera internationella jämförande kommunikationsstudier finns också där olika länders risk- och kriskommunikationsstrategier och aktiviteter granskas. En sådan studie jämför Italien, Spanien och Storbritannien, tre länder i Europa som drabbades hårt i den tidiga fasen efter deklarationen av COVID-19 som en internationell pandemi av Världshälsoorganisationen den 31 januari 2020. I tur och ordning drabbades Italien, Spanien och Storbritannien av de högsta siffrorna för smitta och dödsfall under de första månaderna i Europa. Forskarna har valt att bedöma hur informationskanaler och källor påverkade allmänhetens utvärdering av de tre regeringarnas och myndigheternas kommunikationsstrategier. Underlaget för analysen är en online-undersökning som genomfördes i mars-april 2020 under den första vågen av nedstängningar och deklarationer av nödtillstånd i de tre länderna. Totalt bygger studien på cirka 1600 respondenter (något fler i Storbritannien, men ganska jämnt fördelat mellan länderna). 

Resultaten visar både på skillnader och likheter mellan länderna. Den brittiska regeringens strategi bedömdes vara den mest opålitliga och kritiserades av medborgarna. De italienska och spanska regeringarna, som båda valde de strängaste restriktionerna, fick mer stöd från medborgarna. Detta gällde särskilt i Italien som var först ut med hårda restriktioner. Studien visar att traditionella medier (tv, tidningar och radio) var centrala för att sprida instruerande risk- och kriskommunikation i alla tre länderna. Framför allt så blev den nationella televisionen viktig för medborgarna. Jämfört med Spanien och Storbritannien var förtroendet för statliga institutioner i Italien starkare under denna del av pandemin. Detta kan förklaras med att det närmast var ett katastrofläge på vissa håll i Italien under denna fas, vilket möjligen ledde till en så kallad ”rally-round-the-flag”-effekt. Detta kan också förklaras med den ökade användningen i Italien av just traditionella medier för informationssökning. Givetvis hade sociala medier viktiga funktioner också, men forskarna menar att resultaten visar att kommunikatörer inte ska försumma traditionella medier i dessa sammanhang. De personer som hämtade sina huvudsakliga nyheter från traditionella medier uttryckte mer positiva åsikter om krishanteringen från myndigheterna. Medievalen har med andra ord stor betydelse för förtroende och tillit, men frågan är förstås vad som är hönan och ägget. 

Angeles Moreno, Cristina Fuentes Lara, Ralph Tench, Stefania Romenti (2023). COVID-19 communication management in Europe: a comparative analysis of the effect of information-seeking in the public’s sense-making in Italy, Spain and the United Kingdom. Corporate Communications: An International Journal, Vol. 28 No. 5, 2023. pp. 744-768, DOI 10.1108/CCIJ-06-2022-0063