Insikter från Sveriges Kommunikatörers riksdagsseminarium
Den 24 oktober höll vi på Sveriges Kommunikatörer ett riksdagsseminarium med titeln ”Kommunikatörer – demokratins möjliggörare eller slöseri med skattemedel?”. Vi arrangerade detta tillsammans med riksdagsledamot Per-Arne Håkansson (s), som bjudit in samtliga riksdagsledamöter till lunchseminariet.
Vi har under en lång tid sett kritik riktas mot kommunikatörer – både inom det offentliga och näringslivet, och ofta är den kritiken fylld av missförstånd. Här fick vi möjlighet att förklara och visa hur kommuner och statliga myndigheter arbetar med kommunikation för att nå ut till medborgare.
Seminariet var fördelat på tre olika delar, följt av en diskussion. Under den första delen ”Varför behövs offentliga kommunikatörer?” lyfte Trafikverkets kommunikationsdirektör, Anna Lihr, hur myndigheten arbetar med att nå ut med information till medborgare om exempelvis vägarbeten och infrastrukturprojekt. Genom att kommunicera till invånare kan man göra människors vardag smidigare under vissa störningar och tillfälliga restriktioner i exempelvis vägnätet.
Därefter fick Pascal Tshibanda, kommunikationsdirektör för Botkyrka kommun, prata under punkten ”Vad kostar det samhället att inte kommunicera?”. Han arbetar i den kommun med näst lägst valdeltagande i Sverige, en kommun där invånarna har bakgrund från 200 olika länder och talar 100 olika språk. Under riksdagsseminariet lyfte Pascal Tshibanda hur kommunen arbetar med att nå ut till olika målgrupper och fördelarna med att se medborgare som medskapare av kommunikationen (Sveriges Kommunikatörer har ett webbinarium om detta, som medlem kan du se det när du loggar in på hemsidan under Mina sidor).
Den avslutande punkten ”Varför spara på just kommunikatörer?” höll Caroline Thunved i, vd och generalsekreterare på Sveriges Kommunikatörer. Hon berättade om organisationen och de utmaningar som medlemmar ofta lyfter. Kommunikation är affärskritiskt, verksamhetskritiskt och samhällskritiskt – och kritiken mot kommunikatörer är ofta fyllda av missförstånd. Det finns hundratals olika titlar inom kommunikationsbranschen, och på en avdelning finns det ofta flera olika roller och arbetsuppgifter. Caroline Thunved lyfte också hur kommunikationsyrket börjar bli alltmer rådgivande och hjälper verksamheten i viktiga interna och externa processer – och insikten att ledare i allt högre utsträckning förväntas vara kommunikativa.
Vi avslutade lunchseminariet med att öppna upp för diskussion. Samtliga gäster, som var både från opposition och regeringsunderlaget, ställde tankeväckande frågor som vi tillsammans diskuterade. Det lyftes frågor om journalistens och kommunikatörens olika uppdrag, rollen som talesperson och hur man samverkar kring stora samhällsförflyttningar såsom klimatfrågan.
