Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Metoder för kompetensutveckling

För två år sedan lanserade World Economic Forum initiativet " the reskilling revolution ", med målsättningen att ge en miljard människor förutsättningar inför framtidens arbetsmarknad. Den digitaliserade och globaliserade arbetsmarknaden förutsätter ett livslångt lärande, annars riskerar du att plötsligt finna dig i en situation där dina kompetenser är utdaterade. Pär Lager är en av Nordens ledande experter på lärande och utveckling. Han delar här med sig av konkreta råd för hur du håller din kunskap levande.

Pär Lager framför Försvarshögskolan

Globaliseringen och digitaliseringen av samhället har skakat människans syn på lärande i grunden. Den höga förändringstakten har inneburit att kampen om den vassaste kompetensen har blivit stenhård – samtidigt har utvecklingen möjliggjort att du idag kan lära dig mer än någonsin. Pär Lager är senior rådgivare och lärare på Försvarshögskolan. Han menar att digitaliseringen både driver det ökade behovet av kompetensutveckling samtidigt som fler människor tillgång till helt nya kontaktytor för lärande.

 

–  Idag kan du gå in på Youtube och lära dig av världens främsta professorer på Harvard, helt gratis. Samma sak gäller för exempelvis en person i Ugandas huvudstad Kampala, det är helt fantastiskt. Det betyder dock inte att alla väljer att utveckla sina kompetenser, du måste också lära dig hur du kan lära dig. Ett stort ansvar ligger på våra arbetsgivare, men också på samhället och på individen.

 

Pär berättar vidare att begreppen ‘upskilling’ och ‘reskilling’ har uppstått som ett svar på det mer abstrakta ‘livslångt lärande’. Begreppen syftar till lärandets funktion, där upskilling innebär att lära dig mer inom din befintliga yrkesroll. Reskilling behövs däremot om till exempel digitaliseringen har gjort att ditt yrke försvunnit, och att du därmed måste skaffa kompetens inom en ny yrkesroll.

 

– Femtio procent av alla jobb kommer försvinna inom de närmsta åren, vilket innebär att många kommer att behöva reskilla. Resterande femtio procent är i ständig förändring, vilket gör att du behöver upskilla. För att vara redo måste du vara duktig på att förstå vad som händer i din yrkesroll.

 

Pär menar att behovet av upskilling kommer från halveringstiden för kunskap. Det innebär att det du lär dig idag bara är hälften värt om fem år. I och med att vi lever i en sammankopplad värld står vi för gemensamma stora utmaningar som ställer krav på oss. Ett exempel på en sådan fråga är hållbarhet, där vi måste lära oss väldigt mycket nytt för att möta de nya utmaningarna. Lärande är också en allt mer central fråga för arbetsgivare, då det blivit allt svårare att rekrytera talanger med rätt kompetens.

 

– Svårigheten att rekrytera är en stor trend på dagens arbetsmarknad. Därför uppmuntrar jag organisationer att jobba med reskilling internt. Det kanske finns en kollega som är bra och engagerad, men som har fel kompetens. Då tycker jag att man ska satsa på att kompetensutveckla den medarbetaren. Det är arbetsgivaransvar, och det är något jag ser mer och mer. 

 

Bland medarbetare blir kompetensutveckling ett allt viktigare kriterium när det kommer till att välja arbetsgivare. Därför är det viktigt att arbetsgivare tänker kring hur de kan implementera kompetensutveckling i organisationsstrukturen.

 

– Om du inte får chans att växa kommer du att tröttna på ditt jobb, speciellt på dagens arbetsmarknad. Om du inte uppdaterar kompetens försämras nämligen ditt eget erbjudande.

 

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa. Inte medlem än? Bli det du också!

 

Artikeln innehåller också:

  • Tre utmaningar för kompetensutveckling och hur du gör för att möta dem

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att logga in eller bli medlem

Som en del av Sveriges största nätverk för kommunikatörer håller du dig uppdaterad tillsammans med branschkollegor. Bli medlem du också och få tillgång till alla artiklar och en mängd verktyg samt rabatter!

Logga in Bli medlem