Nationella kontextens påverkan på kommunikation: “En sådan broschyr skulle väcka en annan reaktion”
Christine Skogman, kommunikationsansvarig på Svenska folkskolans vänner rf i Finland, ser styrkor i Sveriges kriskommunikation men menar att samma strategi skulle få en annan reaktion i Finland. Hon reflekterar över de nationella skillnaderna och betonar vikten av att länder lär av varandras erfarenheter.

I vår intervjuserie “Hej medlem” möter du medlemmar i Sveriges Kommunikatörer och får ta del av hur kommunikatörer runt om i Sverige jobbar samt deras syn på yrkets utmaningar och möjligheter.
Christine är statsvetare i grunden men arbetar sedan nio år tillbaka med kommunikation på Svenska folkskolans vänner, en förening vars syfte är att främja bildning, kultur och utbildning på svenska i Finland. Hon berättar att föreningen använder begreppet ”bildningsväg” för att beskriva hur de nästan 300 000 svenskspråkiga finländarna ska kunna få utbildning på svenska genom hela livet – från småbarnspedagogik och akademiska studier till kurser och vidareutbildning i vuxen ålder.
– Vi har starka svenskspråkiga utbildningsenheter, och på akademisk nivå finns till exempel Åbo Akademi som är Finlands enda enspråkigt svenska universitet. Du kan, om du vill, leva på svenska i Finland.
Trots att Christine bor i Finland har hon alltid haft ett öga på Sverige. Hon upplever att Sverige är vassare på att snappa upp trender, skriva copywriting och skapa effektfulla rubriker. Hon reser därför regelbundet till Sverige för att delta i utbildningar och ta del av den svenska kommunikationsbranschen.
– Jag tänker att det kan vara strategiskt smart att också inhämta kunskap från Sverige. Det gör att jag känner att jag ligger i framkant i mitt kommunikationsarbete här i Finland.
"I Finland har kriget alltid varit närvarande"
Sist hon var i Sverige deltog hon i Sveriges Kommunikatörers utbildning ”Strategisk kommunikation – State of the art”. Under utbildningen diskuterades broschyren "Om krisen eller kriget kommer" som skickats ut i Sverige. Det var något som Christine reflekterade över och menar att sådan kommunikation inte skulle fungera i Finland.
– Hos oss skulle en sådan broschyr väcka en annan reaktion än i Sverige.
Christine förklarar att krigets närhet och dess roll i Finlands nationella medvetande gör att en sådan kommunikationsstrategi skulle tas emot annorlunda där. Krisberedskap är redan en självklar del av samhällsplaneringen och broschyren stärkte hennes förståelse för hur kontext påverkar hur kommunikation tas emot.
– Det finns ännu en spillra kvar av generationen som faktiskt har upplevt kriget i Finland, och den yngre generationen har hört berättelser av dem. Det finns en medvetenhet om hur snabbt saker kan förändras. Den beredskapen – och den långa, långa gemensamma gränsen med Ryssland – är alltid närvarande på något sätt och syns tydligt i både politiken och civilsamhället.
Lämnade Sverige stärkt med mantrat "våga"
Christine berättar att det viktigaste hon tog med sig från utbildningen var att våga vara en mer strategisk “doer”, våga reagera på nyhetsflödet och våga göra fler modiga val.
– Där uppskattade jag verkligen kursledaren Katarina Gentzel Sandberg. Hon var oerhört kompetent, lyhörd och kunde anpassa innehållet på ett väldigt bra sätt utifrån gruppens behov.