Så följer du webbdirektivet på video: “Alla människor kommer att drabbas av en nedsättning som underlättas av tillgänglighet”

Sedan den 2 december 2016 har EU framställt en uppsättning lagar som syftar till ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Webbdirektivet omfattar offentlig sektor samt alla organisationer som lyder under lagen om offentlig upphandling – men är en måttstock alla kommunikatörer bör känna till och följa. Helena Brunkman leder Sveriges Kommunikatörers kurs Följ webbdirektivet på video. Hon menar att lagen underlättar för fler svenskar än vad folk generellt sett tror.

– Det är lätt att få för sig att funktionsvariation bara handlar om människor med fysiska nedsättningar, men egentligen kommer alla människor att behöva ökad tillgänglighet någon gång i livet. Man brukar exempelvis säga att synen försämras för alla efter fyrtio, och efter sextiofem försämras hörseln också. Denna lag är alltså inte bara oerhört viktig för de som föds med funktionsnedsättning, utan alla människor kommer att drabbas av en nedsättning som underlättas av tillgänglighet.

När det kommer ny lagstiftning är det upp till varje myndighet att tolka den. Helena menar att webbdirektivet inte har blivit prövat i domstol än, vilket leder till att folk tolkar den på olika sätt.

– Jag upplever att vissa kursdeltagare är lite vilse, där man kanske krånglat till det alldeles för mycket. På vår kurs handlar det mycket om att jobba pragmatiskt med webbdirektivet, och att hitta en förnuftig och hållbar process för att skapa video. Det ska vara både lätt och kostnadseffektivt att följa webbdirektivet. 

Syntolkning och undertext: här är grunden för att skapa tillgänglig video

I kursen lär Helena ut hur du följer lagen i video, men webbdirektivet omfattar även hur du utformar appar och hemsidor. Videoproduktion är dock ett av kommunikatörens viktigaste och vanligaste verktyg, och där menar Helena att medvetenheten måste öka. 

– När det kommer till just video handlar det förenklat om att tänka på de personer som hör och ser sämre. En film ska helt enkelt kunna uppfattas av alla. En given sak är att alla videoklipp ska vara undertextade och syntolkade. 

Syntolkning innebär att en film som innehåller bilder, grafik och musik ska vara tillgänglig för personer med försämrad syn. Helena menar att formatet blir tillgängligt om du lägger en speakerröst och läser in nödvändig information som visas på filmen.

– Jag märker att många krånglar till det för sig själva när det kommer till hur man gör en syntolkning. Man vet inte riktigt vad gränsen går, och talar in irrelevant information som snarare förvirrar än hjälper. I kursen får du tydliga exempel på vad som krävs i en syntolkning.

När det kommer till undertexter menar Helena att ett vanligt problem är att man låter texter ligga synliga under för kort tid, vilket gör att de inte hinner uppfattas. Idag är detta fenomen vanligt på sociala medier-plattformar som TikTok och Instagram, där användaren tvingas se om klippet flera gånger för att uppfatta vad som skrivs. 

– Den knäppa undertexten som finns idag på vissa sociala medier  är deras illmariga sätt att öka antalet visningar på videoklippen. Som kommunikatör måste du både använda en riktig undertext som är behaglig att läsa, och placera text på ett klokt sätt så att det inte blir plottrigt. En guldstjärna är också om undertexten är valbar, så att tittaren själv får välja om den ska vara där eller vilket språk det ska vara på.

Kommunikation för alla: tillgänglighet gör att all video blir lite bättre

Helena förtydligar att webbdirektivet inte innebär du måste skapa speciella filmer för folk med funktionsvariation, utan att snarare handlar om att säkerställa att alla kan se dina filmklipp. Du ska alltså inte göra en film för personer med synnedsättningar och en annan för personer med hörselnedsättningar.

– Man kan stånka och stöna över lagstiftning, men summan av allt är att alla videoklipp blir lite bättre. När du väl har fått in en rutin och process för det hela tar det inte lång tid, och det är inte dyrt heller. Jag använder bara min mobiltelefon och en mygga, så det är absolut överflödigt att bygga speakerbås och köpa in dyr utrustning.

Vidare menar Helena att varje myndighet eller företag som ska följa webbdirektivet även måste göra kloka avvägningar vad gäller samhällsnytta. Under pandemin riktades exempelvis kritik mot myndigheter för att man inte kommunicerade livsviktig samhällsinformation på fler språk.

– När det kommer till livsviktig samhällsinformation om en global pandemi så måste kommunikation vara tillgänglig för precis alla. Idag finns det exempelvis en del av befolkningen som är analfabeter, där det går att jobba med ikoner och symboler. Det besvärar inte någon, och gör att alla kan ta till sig av informationen. 

Vill du lära dig mer om att skapa tillgänglig video? Helena Brunkman leder kursen Följ webbdirektivet på video tillsammans med tv-fotografen Mats Strömberg. Under kursen får genvägar som gör det lättare att följa webbdirektivet utan krångel. Läs mer om kursen och anmäl dig här!