Tre mentorer om framgångsrikt mentorskap

Louise Lind

Louise Lind har en bakgrund som grupp- och kommunikationschef inom den offentliga-, ideella- och vinstdrivande sektorn – en bakgrund som gett upphov till hennes unika förståelse för kommunikation. Idag driver hon Lind Ledarutveckling & HR-Kommunikation där hon är verksam som kursledare och konsult inom ledarskap, kommunikation och konflikthantering.

Vilka är, enligt dig, de främsta fördelarna med mentorskap som lärandeform?

– Ett givande samtal kan man få till lite här och var, men i den här formen finns det rum att förstå förändring över tid, att vi kan återkomma till hur tankar varit tidigare och vad som hänt på resans gång är väldigt givande. Det är också upplevelsebaserad inlärning på så sätt att det som händer i varje möte ger kraft till ett nytt agerande, ett nytt sätt att förhålla sig till komplexitet och att man för en stund har totalt fokus på sin egen personliga utveckling som adept där alla frågor, rädslor och önskemål ska få utrymme i en form av interaktion.

Vad utmärker ett väl fungerande mentorskap?

– Tillit är grunden för ett välfungerande mentorskap tänker jag. Sedan krävs en vilja att bidra till utveckling och öppenhet samt förmåga att vara en mycket god lyssnare som förstår det som inte sägs och kan läsa mellan raderna. Det är också viktigt att mentorn fokuserar på styrkor och har bra koll på tempot, d.v.s. är bra på att känna in i vilket tempo adepten vill/orkar utvecklas i och inte bara kör på i en takt som passar mentorn själv. Mentorn är alltid där för adeptens skull, även om man får ut väldigt mycket av att vara mentor också.

– Tydlighet med syftet av samtalet är också viktigt. Jag startar alltid alla möten med frågan "vad vill du ha ut av det här samtalet idag?". Då sätter vi syftet klart och tydligt och kan stämma av när vi avslutar, det är också ett bra sätt att få höra vad som ligger "top of mind" hos adepten just nu.

Vad bör adepten tänka på för att få ut så mycket som möjligt av mentorskapet?

– Viljan att utvecklas, modet att möta och tro på sig själv. Min erfarenhet är att adepten ofta själv har svaret inom sig själv, men kanske inte har satt ord på en önskan eller sorterat vilka steg som bör tas framöver.

– Ibland får jag frågan "hur har/hade du gjort i den här situationen?" då brukar jag berätta och sedan resonerar vi kring tänkbara vägar att gå. För att en adept ska få ut så mycket som möjligt av ett mentormöte, så behöver adepten kunna resonera sig fram också till vad som är bäst för just hen, inte bara "kopiera" det som mentorn har gjort. Det måste vara av egen drivkraft och baserat på det som känns meningsfullt för just hen. Det är viktigt att adepten är tydlig med vad hen vill få ut av samtalet och det är adepten som sätter agendan.

Vem får nytta av ett mentorskap?

– Adepten är den som ska stå i fokus så klart. Under mina år som mentor så tycker jag att jag själv har fått ut väldigt mycket, både tankar, kunskaper och skratt och annat som utvecklar mitt sätt att tänka och vara också. Det blir en "win – win" situation där båda får med sig något efter varje möte tillsammans.

– Jag tänker att den som kanske kört fast och behöver ett bollplank, den som känner sig osäker på steg som bör tas framöver i karriären eller den som vill lägga fokus på den egna personliga utvecklingen är den som får mest nytta av att gå med i ett mentorprogram.

Hur ska en bra mentor vara?

– Inlyssnande, nyfiken, intresserad och erfaren. Hen måste också vara trygg i sig själv, så att hen förstår att fokus ska ligga på adepten. Min första mentor jag hade när jag själv var ung och ny som chef inom Polisens Informationsenhet kom från Försvarsmakten, Överste Mattsson, han var fantastisk för han var bra på att lyssna och förstå, han hade också stor erfarenhet av maktstrukturer och stora organisationer, vilket passade mig bra då. Vid ett senare tillfälle i livet fick jag en mentor som var mest intresserad av att glänsa själv, han ville bli beundrad och ville att jag bara skulle lyssna på honom. Det blev inte långvarigt. Jag tycker att det är viktigt att vara ärlig och ta ansvar för om man själv känner att man får ut något av mentorsamtalen, annars ska man byta till en som passar för de egna behoven, då blir det alltid bäst.

Johanna Sevonen

Johanna Sevonen är senior kommunikationsrådgivare på PostNord med ansvar för att driva koncernövergipande förändringsprojekt och skapa fler kommunikativa ledare bland koncernens 1 800 chefer. Johanna gästföreläser regelbundet, modererar branschkonferenser, skriver blogginlägg och är en av Sveriges Kommunikatörers mentorer.

Vilka är, enligt dig, de främsta fördelarna med mentorskap som lärandeform?

– Att få 100 % uppmärksamhet av en branschkollega vars enda uppgift är att göra dig som adept mer framgångsrik eller mer tillfreds är fantastiskt. Mentorskapet bygger på samtal som ju är den bästa formen för lärande eftersom det ger utrymme för reflektion, följdfrågor, erfarenhetsbyte och uppföljning.

Vad utmärker ett väl fungerande mentorskap?

– Det kan nog skilja sig en del beroende på behov, egenskaper och personkemi men gemensamma faktorn är förstås att adepten känner sig trygg i relationen och upplever ett tydligt mervärde tidigt. Beroende på vilket mål som är uppsatt så kan mervärdet handla om allt ifrån insikter, utveckling, beslut eller konkreta aktiviteter.

Vad bör adepten tänka på för att få ut så mycket som möjligt av mentorskapet?

– Innan varje samtal bör du fundera på vad du vill använda tiden till. Två kommunikatörer har ofta inga som helst problem med att få tiden att rusa – 10h går fort men ju mer förberedd du är desto bättre slutresultat. Jag brukar också uppmana mina adepter att efter varje samtal ägna några minuter till reflektion. Summera de viktigaste tankarna i enkla punkter så blir det lättare för oss båda att hålla en röd tråd genom alla samtal, göra uppföljning eller borra djupare i något som känns extra angeläget.

Vem får nytta av ett mentorskap?

– Den som bestämt sig för att utvecklas.

Hur ska en bra mentor vara?

– En god lyssnare som utmanar på ett coachande sätt och är samtidigt generös med att dela erfarenheter. En bra mentor är där för att uppfylla adeptens uppsatta mål och önskan om utveckling. Mentorskapet bör grunda sig i viljan att hjälpa adepten hitta sina egna svar på aktuella dilemman.

Anne Liljeroth

Anne Liljeroth föreläser, arbetar med rådgivning och författar genom det egna företaget Kloka Ord. Hon har arbetat med ledarskapsfrågor, HR, kommunikation och varumärkesfrågor på företag som MGruppen, Pressbyrån, Rikta Kommunikation, Telia och 3. 2013 gjorde hon sin romandebut med boken "Bara människor".

Vilka är, enligt dig, de främsta fördelarna med mentorskap som lärandeform?

– Det är mycket sällan som vi tar oss tid att stanna upp och reflektera över våra val, vår situation eller vår framtid. Mentorskapet hjälper dig att landa, reflektera, fundera men också att bredda perspektiv och lyfta möjligheter. "Som att skriva i en dagbok som svarar", sa någon.

Vad utmärker ett väl fungerande mentorskap?

– Adepten ser sin situation på ett lite annorlunda, kanske nytt sätt. Genom att spegla, lyssna och ställa frågor bidrar mentorn till nya perspektiv.

Vad bör adepten tänka på för att få ut så mycket som möjligt av mentorskapet?

– Att ha med sig en vilja till öppenhet och ärlighet. Inte förvänta sig att mentorn ska ha svar eller lösningar, dem sitter adepten på själv. Men det krävs eftertanke och ärlig reflektion.

Vem får nytta av ett mentorskap?

– Adepten naturligtvis, men också adeptens chef och kollegor. Förhoppningsvis så växer adepten med mentorskapet och kan bidra med nya insikter och tankar på sin arbetsplats (och i resten av livet också naturligtvis). Att vara mentor är också väldigt givande och lärorikt eftersom man möter så många olika människor och frågor.

Hur ska en bra mentor vara?

– Inkännande och lyssnande. En bra mentor vågar utmana och ställa frågor som kanske kan kännas lite obekväma. En bra mentor ser sin adept och har förmågan att sätta sig in i adeptens situation, men löser aldrig problem och ger sällan konkreta råd. En bra mentor lyfter och tar med sig sin adept ut på okänd mark, men landar alltid tryggt.