Upphovsrätt och AI: Hur fungerar det?

Den här artikeln är en del av Sveriges Kommunikatörers julkalender, där vi varje dag i december bjuder på spännande och lärorika spaningar och insikter från kommunikationsexperter. 

AI och upphovsrätt

En fråga som börjar bli vanlig i min rådgivning är vad som gäller upphovsrättsligt vid användning av AI-genererade bilder kommersiellt? Rättsläget är ännu inte klarlagt och stor kritik riktas idag mot databaser som tillhandahåller bilder där AI-verktyget tränats på miljontals olika upphovsrättsskyddade bilder. Det rör sig om bilder som ligger öppet på internet, som nyttjats utan tillstånd och vars upphovspersoner inte fått ersättning. Detta har lett till flera stämningar i bland annat USA mot några av de aktörer som tillhandahåller tjänster där det går att AI-generera material. 

En första fråga att reda ut är om den AI-genererade bilden kan få upphovsrätt och om den som skapat bilden genom instruktioner till verktyget blir upphovsperson? 

Upphovsrätt innebär en ensamrätt vilket betyder att rättighetsinnehavaren kan hindra andra från att använda materialet. Det finns därmed stora fördelar med att använda upphovsrättsskyddat material i sin kommunikation och därigenom skapa en egen identitet.

Utgångspunkten inom upphovsrätten är att det endast kan uppstå hos en människa. Upphovsrätten bygger även på att den som skapat materialet har bidragit till resultatet med fria och kreativa val. Även om AI-genererade bilder skapas med hjälp av instruktioner från en människa blir resultatet oförutsägbart. Som lagstiftningen ser ut idag är det min bedömning att en AI-genererad bild inte får upphovsrätt. 

För att AI-genererat material ska få skydd krävs att den mänskliga skaparen använder det generativa AI-systemet som ett verktyg eller hjälpmedel som en del av en större kreativ process. Exempelvis bör det vara möjligt att bearbeta AI-genererat material för att skapa ett förutsägbart slutresultat som bygger på fria och kreativa val från skaparen. Sådant material får sannolikt upphovsrätt.  

Vad gäller då för bilderna som AI-verktyget tränar på? 

Den 1 januari 2023 trädde förändringarna i upphovsrättslagen ikraft. Förändringarna infördes som ett led i anpassningen till det så kallade DSM-direktivet. Genom direktivet har medlemsstaterna infört ett undantag som innebär att det är tillåtet att ”skrapa”, det vill säga utvinna material från internet. Tekniken benämns text- och datautvinning (TDM). 

Text- och datautvinning avser en automatiserad teknik som används för att analysera text och data i digital form i syfte att generera information. Sannolikt ses träningen av AI-verktyget som text- och datautvinning. Detta har dock inte prövats av domstol än. Utgångspunkten för att kunna tillämpa undantaget framgår av 15 a § upphovsrättslagen och innebär att den som har lovlig tillgång till ett verk får framställa exemplar av verket för text- och datautvinningsändamål. Exemplaren får inte behållas längre än vad som är nödvändigt för ändamålet och får inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte om upphovsmannen ”på lämpligt sätt har förbehållit sig den rätt som avses där”.

Om bilderna som AI-verktyget tränar på ligger öppet på Internet och inte är villkorade med ett förbud mot utvinning bör det därmed inte finnas några hinder mot träningen enligt den lagstiftning vi har idag om upphovsrätt. 

En huvudregel inom upphovsrätten är att upphovspersonen har en ensamrätt att bestämma huruvida ett skyddat verk ska få kopieras. Om AI-verktyget råkar generera en bild som ligger för nära ett upphovsrättsligt verk till exempel en målning eller ett fotografi skulle användningen av bilden kunna utgöra en kopia och därmed ett intrång i upphovsrätten. 

Utvecklingen med AI-genererat material drabbar upphovspersonerna som får en minskad efterfrågan. Jag tror att det bästa för framtiden vore om det skapas ett licenssystem som kan ge upphovspersonerna skälig ersättning för konstverk som används för träning av AI-verktyg. Det skulle även kunna leda till att det finns ett intresse att medverkat till att utveckla digital konst. 

Som organisation är det bra att tänka på att AI-genererat material inte innebär någon ensamrätt. Det går därmed inte att använda sådant material för att skapa en egen unik profil för organisationen då materialet även får användas av andra. 

Om du vill fördjupa dig i ämnet håller Katarina en kurs i Digital Kommunikationsjuridik.