Vilken betydelse har en akademisk utbildning för att få jobb som kommunikatör i en tid av hårdnande konkurrens på arbetsmarknaden?

Den här artikeln är en del av Forskningsbrevet. USA är inte samma sak som Sverige, men det är inte sällan de trender som dyker upp där senare tar fäste också här. Detta gäller inte minst för vår kommunikationsbransch. I en ny studie har Minhee Choii vid Texas Tech University och hennes kolleger undersökt behoven på arbetsmarknaden och hur väl kommunikationsutbildningar matchar dessa. Forskarna slår först fast att högskolesektorn i USA är alltmer ifrågasatt. Inte bara av vetenskapsförnekare inom politiken, utan av amerikaner över lag. Över hälften av amerikanerna är skeptiska till vilket ekonomiskt värde en högskoleexamen har – ett resultat av, menar en del, överutbildning där studenter med akademiska examen inte får arbeten som motsvarar deras kvalifikationer. Här bör det infogas att det förstås kostar massor av pengar för att läsa en akademisk utbildning i USA, medan vi i Sverige finansierar högskoleutbildning genom våra skatter. Men genom den massiva utbyggnaden av högskolesektorn har också värdet av en examen på arbetsmarknaden sjunkit i vårt land, åtminstone inom samhällsvetenskap och humaniora. Vilka kunskaper och färdigheter är det då som krävs för att få jobb på den amerikanska kommunikationsmarknaden? Forskarna har analyserat 1485 platsannonser vid sidan av en kartläggning av 83 kommunikationsprogram (kandidatnivå). Analysen av annonserna visar att det i 96 procent av dessa krävs minst en kandidatexamen för att ens vara behörig att söka tjänsten. Så vill en arbeta inom branschen så är en kandidatexamen en hygienfaktor. Analysen visar också att det är en fördel om de sökande har en särskild spets på sin utbildning – kanske genom fördjupande studier eller erfarenhet av en särskild sektor (kan handla om allt från teknologi till idrott eller finansiell ekonomi). Studien visar att betydelsen av att vara en god skribent och talare är lika viktig nu som då, men att arbetsgivarna idag också förväntar sig goda digitala färdigheter. Detta innefattar allt från förmågor att arbeta med dataanalys, sökmotoroptimering, sociala medier och AI. Här finns både stark och svag matchning med programmen, iallafall i Sverige, där studenter utvecklar goda metod- och undersökningskunskaper, men svagare förmågor i praktisk digital kommunikation (som andra utbildningsinstitutioner är vassare på). Som helhet visar forskarna på ganska god matchning mellan behov och programinnehåll. Studien visar att arbetsmarknaden lägger stor vikt vid både kreativitet och kritisk analysförmåga. En slutsats är att det allra viktigaste trots allt inte är examen i sig, utan kandidaternas förmåga att fungera effektivt på en arbetsplats som idag alltmer präglas av ökad komplexitet genom hybridarbete, snäva deadlines, en stressfylld miljö och krav på teamarbete. Minhee Choi, Baobao Song, Yani Zhao, Lauren Tortella (2025). Comparison study of PR curriculum and PR job posts, Public Relations Review, Volume 51, Issue 1

Vilken betydelse har en akademisk utbildning för att få jobb som kommunikatör i en tid av hårdnande konkurrens på arbetsmarknaden?

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att logga in eller bli medlem