Yrket och arbetsmiljön

• Vi som medlemsorganisation har ett viktigt uppdrag att driva frågan om arbetsmiljö och förutsättningar för ett hållbart yrke. Det gör vi bland annat tillsammans med fackförbund och med branschgemensamma initiativ. Kommunikatörer i alla branscher vittnar om att de fått allt fler arbetsuppgifter sedan pandemin, samtidigt som de fått mindre resurser (Akavia, 2023). Vi möter många kommunikatörer som mår dåligt och ser hur kommunikationsbranschen toppar ligan av branscher med psykisk ohälsa (Skandia, 2023). 

• Kommunikatörer – i alla dess slag – kämpar med den bredd som kommer med rollen. Det är därför viktigt att tydliggöra kommunikatörernas olika kompetensområden, visa hur alla delar är nödvändiga och skapa förutsättningar för framgång. Vi kallar inte alla som bygger hus för byggarbetare – utan det behövs arkitekter, golvläggare, tapetserare och civilingenjörer. Detsamma gäller för kommunikation, där en kommunikatör kan vara specialiserad på alltifrån text till bild, till UX-design, mediekontakter, event, strategisk rådgivning och krishantering.

• Kommunikationsbranschen är inte alltid så lätt att komma in i, eller stanna kvar i för den delen. Våra studentmedlemmar berättar om utmaningen att få in en fot samtidigt som många seniora medlemmar vittnar om utmaningen att stanna kvar, eller anställas i en föränderlig och utmanande bransch. Hela branschen har ett gemensamt ansvar att bibehålla kompetens och öppna dörrar för fler. Vi på Sveriges Kommunikatörer brinner för kompetensutveckling genom hela livet, och arrangerar bland annat utbildningar, mentorskapsprogram och webbinarium för att alla i branschen ska kunna utvecklas under hela sitt arbetsliv.   

• Vi ser hur kritik riktas mot kommunikatörer i offentlig sektor samtidigt som det ställs högre krav på medborgardialog och anpassade budskap. Drar man ner på antalet kommunikatörer riskerar man att minska medborgardialogen i sin verksamhet. Informationsbehovet i samhället är enormt och kommunikation en förutsättning för en fungerande demokrati, inte minst när demokratin dels backar i Sverige sedan 2023 (D-dem 2023) och dels ifrågasätts av allt fler unga. (Ungdomsbarometern, 2023)

• Färre kommunikatörer i offentlig sektor skulle innebära sämre information och service till medborgare och därigenom ge sämre insyn i det som är vårt gemensamma. I osäkra tider av krig och kris spelar varenda ord roll för att få allmänheten att vaccinera sig, höja sin beredskap eller på annat sätt vara förberedd på kris. God kommunikation är direkt avgörande i osäkra tider och att ges information är möjligheten att kunna ta ansvar.

• Kommunikatörer är demokratiarbetare. Att lyssna på sina medborgare, ha en levande dialog och en fungerande kommunikation är helt avgörande för att bygga förtroende mellan det offentliga och den enskilde – och därmed en av demokratins grundpelare. Den myndighet eller kommun som inte tillgängliggör beslut, kommunal service eller inflytande på nätet anses närmast odemokratisk. Med rätta. Färre kommunikatörer i offentlig sektor skulle innebära sämre information och service till medborgare och därigenom ge sämre insyn i det som är vårt gemensamma.

• I dagens digitala informationssamhälle ser vi det som en självklarhet att vi snabbt kan söka och hitta information i olika kanaler. Vi sitter inte längre i telefonköer eller besöker kommunhuset för att anmäla föräldraledighet, sjukfrånvaro eller få reda på hur man ansöker om bygglov eller boendeparkering utan besöker lättillgängliga webbsidor för att själva utföra vårt ärende, söka fakta och ladda ner blanketterna. Och bakom varje digital lösning finns en kommunikatör.

• Kommunikatörer står ofta på samhällets frontlinjer. De är först in och sist ut ur kommunikationskriser, och måste i allt större utsträckning lära sig att hantera fake news och desinformationskampanjer. Vi lever i en tid där alla behöver ställa sig frågan vad som är sant och falskt, vem är avsändaren och vad är syftet med att sprida den här informationen just nu. Därför ser vi ett behov av en etisk standard inom branschen, för att lättare kunna utöva och upprätthålla god kommunikation. 

• Våra medlemmar vittnar om att de känner sig utsatta när media, makthavare eller allmänhet riktar kritik mot kommunikatörer som grupp. Ofta för att tonläget är upptrissat och för att kommunikatören blir symbol för ett missnöje, utan att få en chans att förklara vad deras arbete går ut på och varför de arbetar med vad de gör. Utspelen påverkar arbetsmiljön för alla kommunikatörer, i alla sektorer.