Är sociala medier ett hot mot demokratin? Här är fyra insikter från Internetsstiftelsens webbinarium

Media har alltid varit en källa till oro för politiska makthavare – från utvecklingen av boktryckarkonsten till 1920-talets massmedia, och framåt till dagens sociala medier. Enligt en artikel publicerad av den akademiska tidsskriften The HKS Misinformation Review har företag, statliga aktörer och politiker i alla tider använt medieplattformar för att sprida falska eller vilseledande narrativ. Kan vi då verkligen anklaga själva plattformarna för den negativa utveckling vi ser idag?

Denna fråga diskuterades under Internetstiftelsens webbinarium Sociala medier - ett hot mot demokratin? Här är de fyra viktigaste insikterna.

1. Sociala medier är inte roten till problemet

Medieplattformar har alltid använts som ett medel att sprida vilseledande narrativ för att uppnå ideologiska mål. I vår moderna tid är skillnaden att alla människor med internetuppkoppling och en mobiltelefon kan delta i att sprida information och driva en politisk agenda.

Under webbinariet föreläste författaren och journalisten Jonathan Lundberg utifrån sin bok Från Världskrig till Internetkrig, och menade att det är en ytlig analys att enbart skylla demokratiproblem på digitala plattformar. Istället måste vi fråga oss själva varför människor har blivit mer mottagliga för desinformation. Människor är villiga att lyssna på konspirationsteorier av en anledning, och vi måste ta avstamp i det för att gå till roten med problemet.

2. Cykliska diskussioner om yttrandefrihet och integritet

Just nu genomför EU en omvälvande reglering av internetplattformar i syfte att värna om användarens integritet. Under det ena lagstiftningsförslaget Digital Services Act (DSA) ska det blir lättare för användare att ta bort olagligt eller skadligt innehåll, såsom politisk eller hälsorelaterad desinformation. Lagstiftningen kan dock innebära en fråga om yttrandefrihet, där problemet ligger i hur vi definierar vad som är skadligt eller olagligt.

Advokaten Ängla Eklund var på plats under webbinariet för att diskutera denna fråga. Eklund är ordförande för Institutet för Juridik och Internet, och menade att vi befinner oss i en tid av överdriven teknikpessimism. Hon menar att frågan om integritet och yttrandefrihet ständigt befinner sig i en cyklisk konflikt – just nu befinner vi oss i en period av att lagstifta för att värna användares integritet, vilket i sin tur leder till oro för yttrandefriheten. Eklund menar att det juridiska målet bör vara att finna den rätta balansen mellan dessa fundamentala rättigheter. 

3. Lagstiftning krävs – företagsägare ska inte sätta agendan

De största västerländska digitala plattformarna ägs av företagen Amazon, Alphabet (Google) och Meta (Facebook). År 2016 såg vi hur bristande reglering av plattformarna påverkade resultatet i USA:s presidentval i och med Cambridge Analytica-skandalen.

Webbinariets panel var enade i att ekonomiska intressen inte ska få styra agendan för våra politiska samtal, vilket innebär att statlig intervention är nödvändig för att skapa de bästa förutsättningarna för ett fungerande demokratiskt klimat på internet.

4. Deplattformering ökar polarisering

Enligt Merriam Webster kan deplattformering definieras som en metod för att hindra en grupp eller individ från att dela information eller idéer genom att ta bort dennes plattformar för att uttrycka sig. 

I åratal har de stora techplattformarna förlitat sig på begrepp som yttrandefrihet och öppenhet för att trycka tillbaka uppmaningar om att moderera innehåll. USA:s före detta president Donald Trumps många uttalanden gjorde dock att företagen pressades till bristningsgränsen, och 2021 blev han till slut avstängd från Twitter, Youtube och Facebook. 

Jonathan Lundberg menar dock att deplattformering inte leder tysta källan, utan snarare driver anhängare till mindre plattformar där de får gå oemotsagda. Människor med olika åsikter inte möts därför inte längre på gemensamma ytor, vilket bidrar till en ökad politisk polarisering.

Kunskap är viktigare än någonsin

Det enda sättet att gardera sig på mot desinformation är att öka kunskapen om hur den ser ut och om vilka aktörer som tjänar på att sprida den. Dagens kommunikatörer bär på ett ansvar att utbilda sig i hur sociala medier kan användas för att påverka demokratiska processer och skada förtroendet för offentliga verksamheter. Läs vår guide för källkritik här.

Vill du veta mer om hur du kan skydda din verksamhet mot skadliga påverkanskampanjer? I vår nylanserade kurs får du möjlighet att kompetensutveckla dig inom digitala hot, vilka aktörer som ligger bakom och vad du som kommunikatör han göra för att hantera dessa. Läs mer om kursen här.