Frågor och svar om Svenskarna och internet
Under webbinariet med Måns Jonasson från Internetstiftelsen om Svenskarna och internet lyftes många frågor kring hur kommunikatörer kan lära från rapporten. Alla frågor hanns dock inte med, så vi tog hjälp av Måns och andra experter i vårt nätverk för att besvara dem här.
Hur rimligt är det att kommuner och regioner gör sig beroende av en tredje part för sin kommunikation? Support, service och möjligheten att snabbt nå en kontaktperson är liten på Facebook och Instagram i jämförelse med andra externa system och tjänster vi använder. Hur ska vi tänka?
Svar från Måns, digital strateg på Internetstiftelsen.
– Det beror på vad kommunikationen ska fylla för syfte. Det finns goda anledningar att finnas där medborgarna finns. Facebook och andra sociala medier är våra nya publika mötesplatser - det är våra gator och torg idag. Man kan så klart ha olika åsikter om huruvida det är bra eller inte, men det är så det ser ut. Om man vill vara nära medborgarna tycker jag att det är väldigt viktigt att man finns och syns i de plattformar där medborgarna tillbringar sina liv, även digitalt.
Facebook-användningen har ju minskat flera år i sträck, men ökade igen 2020. Är det rimligt att tänka att det framförallt beror på pandemin? Fler äldre på Facebook, mycket aktivitet i covid-grupper och så vidare? Tror du att Facebook-flykten fortsätter efter pandemin?
Svar från Måns, digital strateg på Internetstiftelsen.
– Det är inte riktigt korrekt att säga att Facebook-användningen har minskat tidigare. Det är fler och fler som säger att de använder Facebook varje år. Det vi har kunnat se minska är aktiviteten när man väl är där. Det betyder inte att Facebook är mindre viktig som kanal, iallafall inte än, tycker jag. Men ja, alla sociala medier ökar pandemin, och det är nog troligt att det är en effekt av att vi tillbringar ännu mer tid på nätet under pandemin. Det är så klart jättesvårt att gissa vad som händer efteråt, men det lär dröja lång tid innan användningen av Facebook går ner dramatiskt.
I studien "Svenskarna och internet 2020" finns en fråga om lärares förmåga att hålla lektioner på distans. Finns det studier som går in på detaljnivå om det till exempel gäller deras tekniska förmåga eller förmågan att anpassa sitt tal- och skriftspråk till distansundervisningen?
Svar från Måns, digital strateg på Internetstiftelsen.
– Inte i vår undersökning.
Hur ska man avväga sin tonalitet på Instagram, det vill säga proffsig kontra familjär och personlig? Om man har en familjär företagskultur i bolaget kan man då visa på den även på Instagram genom fler mobilkamerabilder på saker som att man firar en ny kund, snarare än snygga shutterstock-bilder på våra produkter och tjänster? Går det att kombinera dessa eller måste man välja ena vägen?
Svar från Kim, ansvarig för text i kursen Innehållsproduktion.
– Personligt och så kallat “behind-the-scenes” är väldigt vanligt och ofta passande på Instagram. Har man grundat sitt varumärke väl och har en enhetlig kommunikation kan man med fördel anpassa tonaliteten för olika typer av poster. Om du informerar krävs en ton, medan ett firande har en helt annan. Det är ofta mer givande för följaren att se hela spektrat av er verksamhet, även i samma kanal. Huvudsaken är att ni är konsekventa i företagets personlighet, alltså varumärket. En röst, men flera olika tonlägen.
Hur ska man resonera kring språk i sociala kanaler? Svenska eller engelska? Vi är ett statligt bolag som har en del kunder som är engelskspråkiga, långt ifrån alla. Vi riktar oss endast till personer som befinner sig i Sverige.
Svar från Petronella, kursledare för Kundresan.
– Vanligtvis brukar jag rekommendera att man ska välja ut och rikta in sig på en specifik prioriterad målgrupp, och göra riktigt bra innehåll för just dem. Försöker man göra alla nöjda så blir det ofta mellanmjölk och inte jätteintressant för någon. Men om man verkar inom det offentliga kan det förstås ligga i ens uppdrag att inkludera och kommunicera till alla som berörs.
– Målet bör alltid vara att göra det så smidigt och tydligt som möjligt för mottagaren. På vissa sociala kanaler är det möjligt att publicera olika språkversioner av samma inlägg, så att det sedan visas på mottagarens valda språk. Det fungerar bland annat på Facebook och LinkedIn. Sen är det förstås en fråga om ambitionsnivå och resurser, som ni får diskutera internt.
Vilka mätvärden/KPI:er ska vi titta på i vår statistik för sociala medier för att se att vi faktiskt får den effekt vi vill med vår kommunikation där? Engagemangsgrad, interaktionsfrekvens, länkklick, videovisningar, räckvidd, antal följare eller något annat?
Svar från Lisa, kursledare för Mät effekten av din kommunikation.
– Här är det viktigt att börja med att verkligen definiera vilken effekt ni vill uppnå med er kommunikation så att ni inte springer på alla bollar. Precis som du skriver finns det ju många mätvärden i plattformarna, och att avgränsa vilka som är viktiga för just er är ett första steg. Om ett mål ni har är att föra dialog och samtal med målgruppen kan engagemangsgrad och interaktionsfrekvens vara bra mått, medan länkklick och antal följare indikerar att målgruppen tycker att ni bjuder på relevant innehåll som de vill se mer av. Sammanfattat så är är det många mätvärden i sociala medier som gör sig bra som KPI:er – det viktiga är att du har ett tydlig mål och resonemang bakom vilka du väljer.
Hur arbetar vi aktivt med Youtube så att det inte bara blir en passiv lagringsyta?
Svar från Erik, ansvarig för filmavsnittet i kursen Innehållsproduktion.
– Allt för många ser YouTube som en katalog där man kan slänga upp alla videor som någonsin har producerats i organisationen. Mitt tips är att jämföra YouTube med Google (nej, inte Bing..), en sökmotor större delen av mänskligheten besöker för att hitta how-to's, information om nya händelser och underhållning (eller se en kattvideo). Därför är det viktigt att vi producerar material utifrån ett heligt venn-diagram där våra intressen som företag möts med vad vår målgrupp är intresserad utav. Då kommer människor faktiskt hitta till våra videor, för vi har ett utifrån-in-tänk som gör att vi producerar för målgruppen, och inte slänger upp saker som bara är intressant intern.
Hur rimligt är det att kommuner och regioner gör sig beroende av en tredje part för sin kommunikation? Support/service och möjligheten att snabbt nå en kontaktperson är liten på Facebook/Instagram i jämförelse med andra externa system/tjänster vi använder. Hur ska vi tänka?
Svar från Hanna Brogren, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.
– Det är viktigt att kunna vara där din publik är, de du vill kommunicera med. Alternativet är att köpa annonser i sociala medier, det är en annan slags närvaro.
Skatteverket var snabba på Snapchat för att påminna unga vuxna om deklarationen. Ingen fråga men man skulle vilja att fler förstod att some-managers måste kunna de some-kanaler organisationen vill finnas i.
Svar från Hanna Brogren, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.
– Det var en fråga om det och Måns menar att man måste känna till kanalen, plattformen för att kunna lyckas. Risken är att man hamnar helt fel i tonaliteten annars.
Hur är det med bildrättigheter för de memes-bilder som cirkulerar mycket. Vågar vi som kommun använda dem eller är det inte juridiskt riktigt med tanke på bildrättigheter? Memes är intressanta som ett sätt att försöka nå ungdomar på ett nytt sätt.
Svar från advokat Katarina Ladenfors, kursledare för Digital kommunikationsjuridik och vår egen juridiska expert.
– En meme är ett internetfenomen bestående av en bild, gif-fil eller video med en tillhörande kort text. De flesta memes och gifar skapas som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Ofta tas memes från något redan befintligt så som ett klipp från en film eller en känd bild som i grunden har upphovsrätt. Enligt upphovsrättslagen behöver du tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte genom att lägga upp det på ditt sociala mediekonto.
– Eftersom memes ofta är parodier på något aktuellt blir budskapet att skämta eller förlöjliga något. I dessa fall kan yttrandefriheten ta över och innebära att det är tillåtet att använda bilden. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats. Upphovsrätten är ett snårigt område och som kommun skulle jag avråda från att ta memes som ni hittar på nätet. Ett sätt skulle kunna vara att se om det finns memes som skapats och licensieras via någon av alla bildtjänster som finns tillgängliga t.ex. creative common.
Vi funderar på arbetet med att ringa in målgruppers beteende i sociala medier för att kunna öka den dynamiska spridningen och engagemanget i våra kanaler – hur djupt kan och får vi som myndighet gräva?
Svar från advokat Katarina Ladenfors, kursledare för Digital kommunikationsjuridik och vår egen juridiska expert.
– Tänk på att ni har ett ansvar enligt GDPR och efter Schrems II-domen är det som huvudregel inte tillåtet att föra över personuppgifter till USA. Användning av målgruppsanpassade funktioner innebär en personuppgiftsbehandling och då merparten av alla sociala medieplattformar överför personuppgifter till USA kärvs en noga utredning om möjligheterna i förväg. Som minimum rekommenderas att en konsekvensbedömning görs där ert resonemang dokumenteras.
Schrems II-domen har gjort att vi måste stänga ner kommentarsfälten för vår organisations medlemsdialog och direktiven vi fått förlamar. Hur ser framtiden ut?
Svar från advokat Katarina Ladenfors, kursledare för Digital kommunikationsjuridik och vår egen juridiska expert.
– Från EU och USA:s sida arbetar man på att hitta en ny lösning men det kommer att ta tid då det är politik om styr frågorna. Parallellt arbetar den Europeiska dataskyddsstyrelsen med att ta fram säkerhetsåtgärder och vägledningar.
Missade du webbinariet? Se hela här.