Otrygghet och okunskap begränsar internetanvändning

I kölvattnet av pandemin har man pratat om en chockdigitalisering av samhället, där det under en kort period gjordes framsteg i den digitala utvecklingen som annars hade tagit flera år. De nya beteendemönstrena från pandemin har hängt med trots att vi gått tillbaka till ett någorlunda normalt vardagsliv. Med nya digitala beteenden tillkommer nya behov – och du som kommunikatör behöver förstå och anpassa din kommunikation utifrån dessa. 

Svenskarna och Internet är en årlig studie av svenskarnas internetbeteenden som görs av Internetstiftelsen. Studien bidrar med kunskap om hur internet påverkar oss svenskar, och hur digitaliseringen påverkar vårt samhälle i stort. Här är de viktigaste insikterna för dig som arbetar inom kommunikation. 

Den dagliga användningen av Mobilt Bank-id har ökat – men det finns risk för exkludering

Vård, kollektivtrafik, digitala brevlådor. Allt fler samhällstjänster används digitalt år 2022. Det som står ut i rapporten är användningen av e-legitimation, där tjänsten Mobilt Bank-id är i särklass mest framgångsrik. Jämfört med förra årets rapport har den dagliga användningen av Mobilt Bank-id ökat från 47 procent till hela 71 procent. 

Den ökande användningen av Bank-id medför att många organisationer har övergett egna inloggningslösningar till förmån för inloggning via e-legitimation. Ur en tillgänglighetssynpunkt är detta dock något problematiskt – tjänsten Mobilt Bank-id drivs privat av flera svenska storbanker, som har all rätt att neka kunder sina tjänster. Om du blir nekad som kund blir du följaktligen utslängd från hela det digitala samhället. 

Integriteten på nätet en allt viktigare fråga för svenskarna

Studien visar att de flesta begränsar sin egen användning av internet, framförallt med motivet att skydda sin integritet. Det vanligaste sättet att skydda sig på är att undvika vissa sociala medier eller appar, samt att begränsa vilka funktioner olika appar och webbsidor kan använda. Detta kan exempelvis handla om att begränsa vetskapen om ens fysiska plats genom att slå av platsinformation för vissa appar.

Det finns också en utbredd oro för riktad reklam och annonser, där rädslan framförallt handlar om storföretags möjlighet att sälja personliga uppgifter vidare till politiska och kommersiella krafter. Internetstiftelsen har dock sett att denna oro omsätts i handling: åtta av tio gör något för att skydda sin integritet på nätet, och allt fler begränsar cookies för att förhindra att bli spårade på nätet. För dig som kommunikatör är det viktigt att känna till den oro och rädsla som finns gällande riktad annonsering. Detta bör ses över och bemötas med transparens och tydlighet kring den egna organisationens användning av data och cookies. 

Tips! Få bättre koll på vad som egentligen gäller för cookiebanners och personuppgifter här, eller ställ din fråga till Katarina Ladenfors i Fråga advokaten.

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa. Inte medlem än? Bli det du också!