Så klarar du en mediestorm: “Förbered inte för ett misslyckande”
Hampus Knutsson är en av Sveriges främsta krisexperter och grundare av Wings PR. Han är också kursledare för vår kurs “Krishantering - så klarar du en mediestorm”. Under ett webinarium delade Hampus med sig av råd kring hur man kan agera under en medial kris, men också hur man jobbar proaktivt för att minimera risken för sådana.
I dagens medielandskap och komplexa samhällsklimat är det bra för alla typer av verksamheter att ha viss grundkunskap om hur medier jobbar och hur man jobbar med kriskommunikation såväl proaktivt som reaktivt. Kommunikatörer har en avgörande roll i byggandet av krismedvetna organisationer. Hampus Knutsson menar att där det finns människor, och framförallt många människor, går det inte att undvika risker och misstag. Däremot kan du väsentligt minska riskerna och förbättra din förmåga att hantera en kris.
Vi bedöms inte utifrån vad som hänt utan hur vi hanterar det som hänt och hur snabbt man agerar. Hur du hanterar krisen är det som är viktigast.
En av grunderna i hanteringen av mediala drev är att förstå hur medierna fungerar, betonar Hampus. Medierna behöver engagera så många som möjligt. Till det behövs starka berättelser som innehåller så mycket drama som möjligt. För den som hamnar i stormen handlar det därför om att minska dramat och därmed förkorta den mediala livslängden. Det är här kommunikation har en avgörande roll.
Fem råd: Så hanterar du, och förbereder dig inför, kriser
1. Utnyttja uppmärksamheten för att få ut din bild av situationen och servera dina bästa argument
När mycket information ska ut snabbt till många målgrupper, och mycket står på spel, är det lätt att bli skrämd av journalister som ringer och ställer kritiska frågor. Hampus menar att det är viktigt att komma ihåg att intervjusituationen alltid är en möjlighet att få ut dina budskap - och ingen annan kommer att göra det jobbet åt dig. Om du vill att få fram ditt perspektiv i en laddad situation, och behöver göra det för att minska skada, så ska du ta tillfället att tala i akt.
2. Ha en realistisk förväntan på journalister och media
Media behöver läsare, lyssnare och tittare. De måste underhålla och engagera och därför blir berättelser om den komplexa verkligheten ofta vinklade och förenklade. Någon utmålas som god och en annan aktör som ond. Detta är en del av medielandskapets spelregler och att försöka ändra på dem, särskilt mitt i ett mediedrev, är slöseri på tid. Istället ska du lyfta fakta som bygger den berättelse du vill skapa, använda situationen till din fördel och ställa dig frågan hur kan vi ta ansvar utifrån det som har hänt? (mer om hur man gör det under Hampus kurs). Att lägga locket på ökar dramat – det gör även att motarbeta en journalist som ställer frågor.
3. Bygga upp och vårda ditt förtroendekapital
Kriser bör inte endast hanteras när de uppstår, utan genom löpande proaktivt arbete som gör att du minimerar risken för kris och för potentiell skadeomfattning. Ett sätt är att bygga upp ett förtroendekapital hos målgrupper och intressenter. Vid kris ser du då till att uttaget på förtroendekontot blir så litet som möjligt.
– Ibland handlar det inte om att vinna utan om att förlora så lite som möjligt. I en kris har man inte alltid jättebra kort på handen, då handlar det mer om hur man ska spela sina dåliga kort bra.
4. Små tuvor kan välta stora lass
Det som engagerar får mest uppmärksamhet, det gör att en vilsen orm kan hamna högre upp än en invasion av ett europeiskt land. En dålig kundhantering kan segla upp långt senare, bristande omdöme vid produktionen av en annons kan överskugga betydligt större företagshändelser. Att bygga en kultur där medarbetare trivs och vill lösa problem som uppstår direkt när de uppstår är otroligt viktig långsiktig riskminimering.
Även det som upplevs som litet, kan bli en stor kris. Om man inte tar tag i problem när de är små kan de snabbt gå från glöd till eld och från eld till övertändning.
5. Agera öppet och ansvarsfullt
När krisen är ett faktum ska fokus vara på att minska drama, minska skada och visa på ansvarsfullhet. Att agera öppet och ansvarstagande minskar dramat och stärker förtroendet. Det är nu tydliga planer sparar tid och skapar struktur. En organisation som hoppas på det bästa men planerar för det värsta blir inte lika tagen på sängen - och då minskar risken för “spontana misstag” i hanteringen. “Misslyckas du med förberedelse, så förbereder du för ett misslyckande”, brukar Hampus säga.
